Session 23

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Datum: Tisdag 18 mars
Plats: Folkuniversitetet
Tid: 18-21
Sal: 116

HIPHOP i EUROPA

Till nästa session läser vi valda delar av antologin Hip-Hop In Europe – Cultural identities and transnational flows av Sina A. Nitzsche och Walter Grünzweig (red.) och funderar över hiphopens globalisering och vilken roll den har spelat i olika europeiska länders utveckling.

Session 22

Datum: Tisdag 18 februari
Plats: Folkuniversitetet
Tid: 18-21
Sal: 511

HIPHOP-HISTORIOGRAFI

Hiphop som tre uttryck eller fyra element?

Kulturhistorikern Jeffrey O.G. Ogbar har beskrivit hiphop som en kultur besatt av sin egen historia. Många av de mest intensiva och passionerade kontroverserna i hiphop har också just handlat om hur hiphopens historia ska beskrivas, om vilka som ska ingå, vem som var först, och var hiphop har sina rötter. Tänk till exempel på Bridge Wars under sent 1980-tal – där striden handlade om hiphop startade i Queensbridge eller Bronx.
http://en.wikipedia.org/wiki/The_Bridge_Wars

Sedan början av 1990-talet har striden inte minst handlat om vilka ord som bör användas för att beskriva hiphop, där till exempel många av de äldre graffitimålarna från New York hävdar att man inte ska använda ordet graffiti. Samma sak gäller det länge vedertagna ordet breakdance, som idag uppfattas som nedsättande och/eller förlöjligande. Diskussionen har också rört sig på ett mer grundläggande plan där en tidigare beskrivning av hiphop som tre uttryck kom att ersättas av en där hiphop beskrivs som fyra element.

Till nästa gång ska vi läsa ett par texter från Source november 1993. Redaktionen firar att de ger ut sitt femtionde nummer med att göra detta till temanummer om hiphopens historia, och det är förmodligen det första försöket att med både historisk distans och från en journalistisk insiderposition teckna hiphopens historia. Numret har ett tydligt folkbildande anspråk, och är diskussion om hiphopens terminologi tycks just kommit igång – men där den specifika formuleringen av hiphop som fyra element ännu inte har etablerats.

Jacob Kimvall förbereder en kort presentation med äldre material som utgångspunkt för diskussionen.


Session 21

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Datum: Tisdag 28 januari
Plats: Folkuniversitetet
Tid: 18-21
Sal: 637

Introduktion till cultural studies

Välkomna tillbaka till en ny termin med Each One Teach One. Temat för denna termin är cultural studies. Tanken är att vi ska få en översiktsbild av Birminghamskolans bidrag till studier av samhälle, kultur och subkultur. Vi ska läsa klassiska texter av Stuart Hall, Paul Gilroy och Dick Hebdige, men även diskutera hur cultural studies har utvecklats bortom och utanför Birminghamskolan. Exempelvis ska vi titta på hur Ove Sernhede tillämpar cultural studies i en svensk kontext (när han skriver om svensk hiphop).

Nathan Hamelberg ger oss en introduktion till cultural studies och förklarar hur Birminghamskolan har förhållit sig till marxismens kultursyn i stort och till Frankfurtskolans kultursyn i synnerhet.

Litteratur till detta tillfälle:

STUART HALL
REPRESENTATION & THE MEDIA
http://www.mediaed.org/assets/products/409/transcript_409.pdf

 

 

 

Session 20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Datum: Tisdag 3 december
Tid: 18-21
Plats: Folkuniversitetet, Kungstensgatan 45, Stockholm
Sal: 637

I det sista seminariet i vårt intersektionella tema kring ras, sexualitet, maskulinitet, hiphop och dans så har det blivit dags att prata om ras och maskulinitet.

Anton Hultberg Hansen presenterar boken “We real cool – black men and masculinity” av bell hooks.

Nathan Hamelberg pratar om relationen mellan disco och hiphop – två musikgenrer som föddes i samma stad under samma tid, men under olika förutsättningar.

Session 19

Bild från ett J-setting-battle. J-Setting är en dans som utvecklades av svarta på bögklubbar i amerikanska södern. Dansen populariserades när den exponerades i Beyonces Knowles video "Single Ladies (Put a Ring on It)."

Datum: Tisdag 19 november
Tid: 18-21
Plats: Folkuniversitetet, Kungstensgatan 45, Stockholm
Sal: 637

HOMOSEXUELLA HIPHOPARTISTER OCH QUEERA LÄSNINGAR
De senaste veckorna har en debatt blossat upp om hiphopens homofobi. Det har dels handlat om att Ken Ring har hamnat i rampljuset, och att vissa upprörs över uttalanden som han har fällt tidigare. Det har även handlat om Smålandspostens ledarskribent Marcus Svensson, som beskriver hiphop på ett osedvanligt fördomsfullt sätt. Läs artiklarna här:

Carte Blanche för gangsterkulturen (SMP 1/11)
Kvinnofientligheten som vänstern blundar fö (SMP 7/11)

Artiklarna fick mycket kritik, från olika håll. Vi i Each One Teach One, som håller på med forskning och folkbildning inom ramen för hiphopstudier, kände oss manade att säga ifrån när Svensson började använda hiphopforskning som stöd för sina fördomsfulla teser. Vårt svar publicerades i Dagens Arena den 8 november.

I en tid när hiphopen anklagas för att vara sexistisk, “rasistisk mot vita” och homofob, vad kan passa bättre än en session där vi på allvar tar oss an både frågan om homosexuellas plats i hiphopvärlden och ägnar oss åt queera läsningar av hiphoptexter som påstås ge uttryck för machismo och homofobi.

Till vår hjälp har vi inga mindre än:

Johan Palme (journalist och musikvetare), som kommer prata om homosexuella i hiphop-världen (med fokus på rap och lite på dans) och varför de inte synts mer än de gjort. Hur hiphopen konstrueras inifrån och utifrån som heteronormativ, och om mekanismerna bakom exkluderingen av det queera.

Kalle Berggren (doktorand i sociologi) som pratar under rubriken: No homo? – queera läsningar och gränsdragningsarbete kring hetero- och homosexualitet i svensk rap, utifrån sitt pågående avhandlingsarbete.

Seminariet är en del av höstens tema kring maskulinitet, queer, sexualitet och hiphop, som avslutas med en workshop på “A celebration of manhood” på Kulturhuset.

Välkomna!

Session 17

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Datum: Tisdag 24 september.
Plats: Folkuniversitetet, Kungstensgatan 45.
Tid: 18-21
Sal: 637

Johan Palme presenterar en akademisk bok om reggaeton av Raquel Z. Riviera, Wayne Marshall och Deborah Pacini Hernandez (red).

Reggaeton är en hybrid musikform som befinner sig i skärningspunkten mellan USA och det spansktalande Karibien. Genren har uppstått på flera ställen samtidigt, och den retar gallfeber på såväl reggaepurister som hiphoptalibaner och renläriga latinkonnässörer.

Miguel Sida (från den svenska reggaetongruppen Tristes Tigres) kommer att bistå Johan med musikaliska exempel och berättelser från det globala nätverk som utgör genrens blodomlopp.

Session 16

HÖSTPLANERING

Datum: Tisdag 10 september.
Plats: Folkuniversitetet, Kungstensgatan 45.
Tid: 18-21
Sal: 632

Inför höstens seminarier bör vi diskutera följande:

Upplägg: Jag hoppas att vi tydligare kan dela upp ansvaret för våra sammankomster. Främst för att detta kan bidra till att vi får in olika perspektiv och infallsvinklar. För att detta inte ska kännas för betungande tycker jag att vi kan vidga vår syn på vad som är studiematerial. Ibland skall vi naturligtvis presentera en text (och helst se till att sprida ett utdrag av texten till alla som vill läsa). Ibland skulle man kunna använda en film eller utvalda youtubevideos (och en genomtänkt föreläsning kring dessa) som utgångspunkt.

Gäster: Förra terminen hade vi Johan Söderman och Behrang Miri som gäster. Jag hoppas att vi kan bjuda in nya gäster denna termin. Kom gärna med förslag.

Litteratur: I samband med seminarierna på Kulturhuset sammanställde jag en lista på hiphop-studies litteratur (delad på google docs). Listan skulle kunna vara en utgångspunkt för vad vi skulle kunna läsa i höst. Kanske finns det aktuella artiklar eller böcker (inte bara amerikanska) som jag har missat. Ni får gärna fundera över vad ni skulle vilja läsa och presentera det på nästa träff.

Samarbeten: Vi bör som sagt utvärdera vår insats på Kulturhuset och diskutera om/hur vi skulle kunna gå vidare med en utåtriktad verksamhet.

Session 16

Datum: Tisdag 19 mars
Tid: 18:00-21:00
Plats: Folkuniversitetet, Kungstensgatan 45
Sal: 633


Jacob Kimvall pratar om Craig Castlemans bok Getting Up från 1982. Den bygger på en doktorsavhandling i socialantropologi om graffiti och graffitimålare i New Yorks tunnelbana som Castleman genomförde under slutet av 1970-tal. Det är förmodligen det första vetenskapliga arbete som gjorts om modern graffiti och utgör ett mycket intressant källmaterial för tidig hiphop. (När jag (Jacob) tog mig in i hiphopen under 1980-talets andra halva så var den obligatorisk läsning, jag läste den första gången 17 år gammal med en engelsk ordbok vid sidan av).

I den svenska graffitimålaren Adams bok Kingsize (2004) medverkar Castle-man med texten ”Gotten Up” – där han kommentar sin tjugo år äldre bok. Han berättar bl a att arbetet inleddes då han av en slump kom i kontakt med en grupp graffitimålare när han jobbade som engelsklärare på Highschool for Art and Design på centrala Manhattan och att han fascinerades av deras bilder och berättelser; och att det enda han egentligen ville uppnå med Getting Up var att visa hur fantastiska de graffitimålande ungdomarna var.

En intressant aspekt jag tänkte att vi kunde diskutera är den totala avsaknaden av begreppet hiphop. De rhymes som många graffitimålningar är försedda med kopplas till exempel inte till rap, utan till funk. Och legendariska Kool DJ Herc och Grandmaster Caz finns med – men endast som graffare.

Jag tänkte att vi skulle läsa det andra kapitlet i Getting up fram till “backgrounding” (s. 19-43) och texten i Gotten up. Det är total 13 + 8 sidor text, som är rätt lättläst, inte speciellt teoretisk – och i alla fall i mitt tycke otroligt spännande.

Getting Up är också utgångspunkt för detta radioreportage från 1983:
http://www.gatukonst.se/2013/03/08/en-annan-tid-rapporter-fran-konstlivet-i-new-york-1983/

Jag har också bjudit in en gäst:
Tobias Barenthin Lindblad från Dokument förlag som träffade och intervjuade Craig Castleman för några veckor sedan.

Session 15

Datum: Tisdag 26 februari
Tid: 18:00-21:00
Plats: Folkuniversitetet, Kungstensgatan 45
Sal: 612


Behrang Miri pratar om hiphop & folkbildning

Vär nästa gäst är en man med många strängar på sin lyra. Han är rappare, spoken word-poet, gräsrotsorganisatör, konstnärlig ledare på Kulturhuset och numera även tävlande i Mello.

Till Each One Teach One kommer Behrang Miri för att prata om hiphop och folkbildning, och om organisationen RGRA, Rörelsen Gatans Röst & Ansikte, och även om antirasistisk organisering och samordning av insatser.

Länkar:
Sydsvenskan: Behrang Miri får ungdomar att lyssna
Blogg: Ett öppet samtal med Kulturhusets nye eldsjäl

Session 14

Datum: Torsdag 14 februari
Tid: 18:00-21:00
Plats: Folkuniversitetet, Kungstensgatan 45
Sal: 633


Johan Söderman berättar om hiphop-studies

Nästa träff har jag bokat in en av de få personer från den svenska akademiska världen som faktiskt tar hiphop på allvar.

Johan Söderman, filosofie doktor vid Malmö Högskola, disputerade 2007 med avhandlingen: Rap(p) i käften. Hiphopmusikers konstnärliga och pedagogiska strategier vid Musikhögskolan i Malmö, Lunds universitet.

Sedan dess har han hunnit gästforska på Columbia University i New York, och han har studerat akademiseringen av hiphop, alltså hiphop-studies.

Den 18 januari i år häll han en docentföreläsning på Malmö Högskola under rubriken 
Hip hop Academicus – The formation of a new scientific field.

Obligatorisk läsning: (mailas ut)
Vem är egentligen expert? Hiphop som utbildningspolitik
och progressiv pedagogik i USA av Johan Söderman i EDUCARE 2011:2 Tema: Välfärdstat i omvandling: reglerad barndom – oregerlig ungdom?
Publicerad vid Lärande och samhälle, Malmö högskola.

Frivillig läsning:
Bok:
Planet Hiphop : om hiphop som folkbildning och social mobilisering
av Ove Sernhede & Johan Söderman

Avhandling:
Rapp i käften, Hiphopmusikers konstnärliga och pedagogiska strategier
, Johan Söderman.

PEACE

/Anton Hultberg